Det där lilla extra

Det föds barn varje dag i Sverige (och världen) och idag är inget undantag. Vi är nog flera som önskar att våra små mirakel inte ska komma ut just på denna dag, eftersom man tekniskt sett inte har födelsedag mer än vart 4:e år. Hittills är två barn födda denna dag på Akademiska Sjukhuset i Uppsala och än finns det tid för fler förlossningar!

Själv hade jag hoppas på ett Februari-barn, då det är många i min familj och släkt som är födda under Mars. Önskar heller inte att hon väntar ända in till April, dels för att jag vill ha min kropp tillbaka (nej det är väl inte så hemsk att säga så!) och för att vi har ännu en dag där som man gärna undviker: Första April! Kanske bara är jag, men vill inte ta risken att hon blir kallad för ett April-skämt hela sitt liv. Barn kan vara onda och vuxna inser inte ofta att ord kan såra. Eftersom jag aldrig varit direkt "poppis" och inte heller mobbad i skolan, har jag kunnat stå mellan och vittna barn bli utsatta för mobbing. Om jag kommer på mitt barn med att vara mobbare ska hon få höra ett och annat, men om jag skulle upptäcka att hon blev mobbad vad kan jag göra? När detta pågick mot min syster så var jag ju själv barn och ansåg att jag hade rätt att slå den som slog henne, men som vuxen har jag inte längre den rätten. Vi blir försvarslösa som vuxna. Vi kan bara prata med lärare och föräldrar och hoppas att alla tar sitt ansvar, men det är sällan de gör det. De flesta föräldrar ser åt andra hållet när deras barn uppför sig illa och lärare.. ja.. de undviker att behöva göra något själva utan lägger allt ansvar på föräldrarna. Allt jag önskar är att mitt barn tar kloka beslut i sitt liv och att hon kommer ha samma förhållande med oss som jag har med mina föräldrar.

Som tur är kommer allt det där senare, nu behöver jag bara oroa mig för mindre saker som aming, blöjbyte och sömn!