En natt på sjukhuset

Sedan natten till onsdag har jag haft mer eller mindre smärtsamma sammandragningar, också kallade förvärkar. Under onsdagen kunde jag räkna att det låg ca en timme mellan värkarna (betydligt oftare mellan sammandragningarna) och vi väntade till sent på kvällen innan vi bestämde oss för att inget mer verkade hända. Sedan under torsdagen blev det lite tätare - runt 30 minuter mellan värkarna - så vi ringde tillslut till sjukhuset för att rådgöra. De bad mig komma in så att de kunde göra en undersökning. Eftersom varken vatten eller slempropp gått var det inget akut besök, men bara för att säkerhetsställa ifall förlossning var på gång eller ej.
Vid 22-tiden anlände vi till förlossningsavdelningen och de kopplade upp mig till en maskin (det var för övrigt en väldigt lugn kväll, såg inte en själ på hela kvällen utom personal). Denna maskin talade om att det var ca 4 minuter mellan sammandragningarna, även om jag inte hade några värkar. Sedan gjorde de en snabb undersökning och kunde tyvärr konstatera att livmoderstappen inte öppnat sig särskilt mycket, så deras beslut blev att ge mig piller som lugnade sammandragningarna. Deras första tanke var att ge mig dessa, plus smärtstillande och sömntabletter som jag kunde ta med hem, men sedan tog dem beslutet att det var bättre för mig att stanna kvar över natten så att de kunde undersöka mig igen på morgonen (eller om jag mot alla ods skulle komma igång på allvar under natten).
Min mamma var den som kört mig och sambon till sjukhuset och eftersom det var sent beslöt hon sig för att stanna över natten också (istället för att sitta och köra 4 mil hem). De hade gjort i ordning ett rum till oss med två sängar och en fotölj, dock är vi ju en tajt familj, så jag och sambon låg i den ena så fick mamma den andra. Barnmorskan blev nog lite förvånad när hon kom in en sista gång för att sätta band runt min arm och finner oss tre på rad i sängarna!


Natten flöt på lugnt, jag sov bättre än jag gjort på länge nu. Blev lite varm i kroppen från pillrerna, men slapp vakna upp i värkar. Mina sammandragningar är inte lika täta nu och jag har inte haft någon värk idag. Pappa skjutsade hem mig medan sambon och mamma åkte till sina jobb. Även syster som hade andra ärenden på sjukhuset denna morgon kom och överraskade oss med sin närvaro. Kändes skönt att ha så många kära runt omkring sig!

Väl hemma hade jag ny energi som jag saknat den senaste tiden, så jag och pappa började fixa lite med sovrummet. På söndag hoppas vi kunna sätta upp tapeten! När man ser den tapet jag köpt och det golv jag vill ha så kan man föreställa sig hur snyggt det kommer bli. Tyvärr upptäckte vi att jag hade räknat lite fel när jag beställde tapeten, istället för att det skulle bli massa kvar så finns risken att det inte räcker hela vägen. Förstår inte hur jag tänkte när jag räknade på det där! Annars är det bara att beställa nytt, normalt ska det inte ta mer än 5 dagar att få det levererat.

Jag är i alla fall exhalterad, glad och förväntansfull - både på att få rummet klart och att våran bebis snart är här!